Pris utefrån färg!?

Ja dvärgar är helt underbara men jag älskar verkligen de olivgröna färgerna även om alla är lika fina som sagt..

När det gäller Opaliner har det varit väldigt svårt att få tag på, kanske får åka ner till Holland igen för att hämta hem några mer par.. Eller så får jag korsa med en naturfärgad Rosis. Det är ett garanterat sätt att få opalin honor. Korsar man en Opalin hane med en vanlig standard hona så blir det Opalin honor och hanar som är split opalin (men ser vanliga ut då förstås)..
Men det är ju så man gjort i Undulathobbyn och det gör att när man häckar undulater nu för tiden så kan man få vad som helst.. jag gillar att kunna räkna ut vad jag kommer få för något..
ja denna diskution kanske hör hemma på geneticforumen hehe... Hur håller vi våra fåglar renrasiga

De var jätte fina Och visst är Opalins ovanliga och otroligt vackra, men jag personligen tycker inte att färgen på individen ska avgöra hur mycket den är värd.
Nu har jag ingen Opalin här hemma (tyvärr) men alla mina ungar har fasta priser, oberoende av kön, färg och ras. Skulle jag få tag på ett Opalin par som jag skulle häcka så skulle dom ungarna kosta lika mycket som mina ungar med "standard" färger. Men det är ju vad jag tycker, inget illa menat mot dig, känns bara så fel att färg ska avgöra priset på ett liv...

Det ända jag måste säga något om är att du skriver att de båda Opalin's du har är ett par.. så varför säljer du dom var för sig? Man ska inte dela på par, de mår väldigt dåligt att behöva delas på om det inte är så att en av dem far illa eller liknande. Bättre att skriva att du har ett par Opalin som du säljer tillsammans för 2000kr (om det är så viktigt att de ska kosta 1000kr/st)

Hej!
ja priset bestämmer man ju själv och vissa kan tycka att det är dyrt medans jag tycker det är billigt. Men tror du är rätt så ensam om att tycka att vissa individer inte är värda mer en andra, det är ju en fin tanke men Sverige fungerar ju inte så. genom att ta 1000 kr så vet jag att det är intresserat folk som tar hand om mina fåglar, jag slipper förfrågningar från de som bara vill ha en ensam tam fågel som man sedan inte vet vart den tar vägen eller om den far illa. Troligast är att de som kan tänka sig betala det här priset är intresserad av att föda upp rosisar och tycker det är intressant med en nyare variant att odla på.

Varför Opaliner är dyra är ju för att det är rätt så enkelt att odla fram egna nu när man knäckt den genetiska koden hur anlagen nedärvs. Därför får man betala rätt så mycket för att sedan kunna odla fram egna. Nya sorter är ju alltid dyrare en redan etablerade mutationer. Men det kan man tycka olika om, självklart. Om några år när Opalin är etablerat så gissar jag att priset kommer gå ner avservärt.

Sedan är det inga par det är 5 syskon. Även om de skulle ha bildat par så skulle jag sära på dem då de inte ska få häcka tillsammans. Det far rasen illa av, sedan om fåglarna skulle bli lite deppiga i början om man delar på paren det är inte hela världen. Arten far illa om de får häcka så.. får de bara tillgång till en ny partner så går detta över på två-tre dagar enligt min erfarenhet. Ibland tar det lite längre tid men max en vecka.

Min förhoppning är ju att någon ska vilja köpa en individ eller möjligen två som de sedan parar ihop med vanliga rosisar för att vi ska brädda varianten. På detta forum finns det ju många kunniga uppfödare som fortfarande skulle kunna ha kontroll över varianten så den inte sprids utan kontroll, räcker ju att man skickar med stamtavlor med individerna man säljer. Så därför jag annonserade på detta forum.

Vet många som tycker att man inte "kan" sära på två dvärgar som blivit kära.. jag är av en annan uppfattning. Även om man i amerikanska filmer gärna säger att lovebirds blir kära för livet så är det ju inte så.. det är inte så med tranor eller svanar eller många andra fåglar som det också sägs samma sak om.. i naturen om en tranas eller svans partner dör eller kommer bort så hittar de en ny. Självklart inte alltid, det finns unika fall som är ner tecknade och sedan har man dragit hela fågelarten över en kam .. Men man vill ju vara rationell.. syskon ska inte få häcka annars har vi snart dvärgar som ser ut som undulater (alla möjliga former, färger och sjukdomar)

//Mattias

Jag håller med dig Mattias till en viss del. Min Laban har haft ett förskräckligt liv, först hade hon en partner som blev uppäten av en hund, därför såldes hon (Laban) och hamnade i mitt ex´s ägo.

Sen blev hon tjenis med och bodde ihop med en undulathona, men när Laban visade sig vara en hona och la ägg så skaffade jag och exet en partner (artfrände) åt henne. De två och några fler hamnade hos mig tillslut, för dels kände de mig och dels visste jag att dom skulle få det bra här, istället för att dom skulle säljas till någon man inte visste vem det var.

Jag tycker dock inte man ska separera ett redan etablerat par om man inte måste, men visst finns där chanser att de hittar en ny partner om de blivit ensamma av den ena eller andra anledningen.

Och givetvis ska man inte ägna sig åt inavel på något sätt!!!

Ah du skrev i ett tidigare inlägg " Mitt par är dock båda Opaliner så därför blir alla ungar Opalin..)" och därför gick jag ifrån att det var det paret du skulle sälja och där med mitt inlägg

Jag vet många som föder upp fåglar (inte bara dvärgisar) som inte sätter värde på fågeln utifrån färg, för oss är det bara ett sätt att tjäna pengar på, och det är inte det vi är ute efter när vi säljer våra ungar, vi vill hitta bra och säkra hem.
Utifrån det du säger så har inte en naturfärgad Rosis samma rätt till ett fint och säkert hem som en som är Opalin? Eftersom du tar högre pris på dem för att vara säker att de får ett bra hem, men det behöver du inte göra för de normalfärgade?
Jag har samma pris på alla gojerna som sagt, sen om det är högt eller lågt är ju upp till varje säljare. Det är klart att ett högre pris gör att de flesta impulsköpare inte ringer, men det är ju inte en regel.
Man brukar höra rätt snabbt när man pratar med någon om de är pålästa och har riktigt intresse, jag är inte blyg eller feg av mig, jag säger rakt ut att alla mina köpare måste vara väl pålästa och veta vilka regler och lagar som gäller, ha intresse och vilja lägga ner tid, ork och pengar på gojjerna. Jag har alltid ett personlig möte där den intresserade får komma hit och titta på föräldrarna, ungarna och jag får en bättre uppfattning om köparen. Efter det brukar man ha en riktigt bra uppfattning om personen, och om det är ett fint och perfekt hem så spelar inte priset någon roll.. inte för mig i alla fall.
Det i sig betyder ju inte att man ska ge bort fåglarna.

Det jag vill komma fram till är inte vad priset är som jag inte håller med om, utan det är att de ska ha olika priser utifrån färg

Ja,sen beror det ju på arten oxo.....jag tänker inte sälja mina Taranta(om det blir) för 350 kr tex. Inte Nigrensisarna heller.Men jag kommer ju aldrig i närheten av butikspriserna i alla fall.Sen säljer jag hellre till privatpersoner än uppfödare där dom får sitta i en voljär utan mänsklig kontakt.Och bara producera kanske.Man har ju följt dom sen bäbis och blivit hönsmamma därefter.Jag vill ju att dom ska fortsätta ha den kontakten och slippa bli "bara en voljärfågel"
Jag skriver alltid i kontraktet att dom ska tillbaks till mig om det blir problem.Eller i alla fall höra av sig till mig,så jag har lite koll på läget.

Men det där med butikspriser är väldig skillnad. På ett ställe här i stan har dom personator och rosenhuvade och dom kostar 600 kr styck, men på andra ställe i skåne har jag sett att personatorna kostar kanske 650 medans rosenhuvade går för 450.

När jag sålde en kull kollade jag runt på blocket och fick en uppfattning om hur mycket andra tog för rosenhuvade. Dock känner jag som många andra att det viktigaste är inte priset utan att de hamnar hos rätt personer som har tid och engagemang och intresse för fåglarna så dom får det bra. Det ser man ganska snabbt om en människa har intresset eller det mest är en "kul grej" att skaffa en fågel.

Tycker förövrigt synd om butiksfåglar, dels springer där nya människor och det kan bli stressigt för djuren och sen vet man aldrig hur länge de suttit där. På första stället jag nämnde så hade dom en exakt kopia av min Filippa (dvs personata/rosenhuvad blandning) och jag besökte butiken med jämna mellanrum och såg förändringarna på fågeln, dvs att från helt mörk panna så började det röda tränga fram efter ett tag osv osv, så jag kan med 90% säkerhet påstå att den fågeln är ungefär lika gammal som min Filippa som är kläckt den 21 december 2008.

Bara för att "kolla" vad säljarna sa, så frågade jag hur gammal den var och dom försökte tuta i mig att den var ca 2 månader gammal och hade varit hos dom i en månad ungefär. Ren och skär bullshit. Men det är klart dom inte vill erkänna att den lilla pippin suttit där i 7 månader.

Dock har dom en bra policy som säger att man inte får köpa en dvärgis utan man måste minst köpa två, för att dom ska vara i par. Men även om vissa faktiskt köper fåglar i djuraffärer, så är det många butiksfåglar som bor i butiken hela livet och aldrig får möjligheten att få komma till ett bättre hem.

Så hade djuraffärerna haft bättre priser på sina djur så tror jag fler av dom skulle få nya hem, men som läget är nu kan du köpa en rosenhuvad på blocket för typ från 200 kr och uppåt. Folk väljer hellre det alternativet än att köpa ett par i en djuraffär för kanske 1200 kr.

Ja att man tar olika priser på olika arter kan jag absolut hålla med om. Jag skulle ta några kronor extra för fischeri ungar än mina rosisar, och skulle jag ha Taranta eller någon annan lite ovanligare art så skulle jag ta lite mer, men det priset skulle vara fast och oberoende på färg och anlag.

Angående fåglar (och alla andra djur) som säljs i djuraffär så ser man allt för ofta att de far illa på ett eller annat sätt, och jag skulle helst se att djur slutade säljas på affärer helt. Men det kommer nog inte ske i någon snar framtid och då får man försöka göra det bästa och se till att djuren har det bra under tiden de är i affären.
Här i våran lokala djuraffär så köper de tex inte in fler djur än va de brukar sälja, det vill säga väldigt sällan fler än 6 undulater, ett dussin finkar, något par av olika parakiter (alla fåglar är alltid parvis). Några få gnagare i stora rymliga burar med leksaker, färska pinnar, groddar och färska kvistar att gnaga på.
Det är inte optimalt, men det är bättre än 700 undulater intryckta i 1 liten bur.

Hej igen.. (jag hitta inte tråden.. såg att den var delad men ja nä jag leta nog inte tillräckligt bra.. men nu är jag här igen i varje fall).

Nu för tiden så tror jag inte det är många zooaffärer som köper in djur de inte är tänkt att de ska sälja inom en månad eller så i varje fall. Dock är det ju väldigt svårt att förutsäga hur det kommer bli man kan bara gissa. Men som företag har man ju inte råd att lägga ut massa pengar på fåglar som sedan inte säljs. Varför priserna är höga i affärerna är ju för att det kostar att köpa in fåglarna. Grossisterna ligger ju liknande blocketpriser. Sedan så ska man föda fåglen och sköta om den i någon månad innan den säljs. Plus att man ska betala hyra för lokalen och få lite vinst. Så priserna är nog så pressade de kan bli..

När det gäller att ta olika pris för olika färger men ändå samma sort har vi helt enkelt olika åsikt om. Vilket förstås är bra, att vi har olika åsikter, det är så man kan starta en diskution. Men till exempel skulle jag hitta en grå rosis (vilket jag vet att det finns här på forumet) som var till salu så skulle jag självklart kunna betala det dubbla mot vad en vanlig rosis kostar om inte mer eftersom jag aldrig sett en grå och skulle gärna vilja para den med någon av mina rosisar för att se vad det blir för ungar. Självklart är det en individ som jag skulle ha som tamfågel och tycka var jättetrevlig men i grund och botten är det generna jag är villig att betala för. Tillgång och efterfrågan som styr helt enkelt.. och det är ett sådant samhälle vi lever i.. och innan det ändras tror jag att det får bli något världskrig eller liknande..

Den som säljer en Grå rosis för 300-350 kr blir ju faktiskt lurad enligt mig och det tycker jag är jättetråkigt.

Man kan dra det till sin spets.. om det inte fanns några gråa rosisar innan. En på detta forumet hade den enda som fanns i hela världen.. Då skulle man få 100000 kr för den fågeln från odlarna i Usa och Thailand.. Detta händer ju årligen med en massa fåglar när det uppstår nya mutationer. de första mutationerna på gräsparakiterna från australigen inbringade enorma summor t.ex. En vanlig rosis är inte värld lika mycket enligt mig alltså.. det finns 100000 tusentals sådana och är en handlare för dyr så går man till nästa. Nu är det draget till sin spets och hoppas alla förstår det .. å andra sidan kan jag som sagt inte förstå att man tycker att alla färger har samma värde när vår värld inte funkar så.

Där måste jag nog hålla med dig...jag har gärna betalat en större summa för mina grå....det skulle jag ha gjort.Jag hade letat länge oxo...Nu skulle jag sälja allt jag äger och har utom hunden och fåglarna för en Svart personata,som jag oxo sett bara i Norge hittils...så det är ju vad man är ute efter som bestämmer priset oxo lite.

Jag håller med om2 saker här
Att man är benägen att lägga ut mer pengar för något man verkligen vill ha (vem är inte det )
Och att vi tycker olika om vad som borde avgöra ödet och priset på ett liv.

EDIT* Ja jag hade skrivit ett jätte jääätte långt inlägg men känner att det är lite meningslöst att rabbla upp samma saker och försöka "ändra" på någons åsikt (även om det inte var det jag var ute efter)

Kortfattat är i alla fall att vill du lägga ner 10000kr på en grå rosis får du självklart göra det (duh!), och är man så intresserad av färger så kanske det är värt det, jag själv skulle nog behöva tänka om 100000000000000000 ggr innan jag betalade mer än 700kr för vilken rosis som helst, även fast den var neonrosa.

Att du håller en stamtavla är jätte bra (det gör jag med ) men jag vill vara säker på att jag har friska fåglar utan några dolda fel eller sjukdomar som sen ärvs ner (vissa sjukdomar visar sig inte förs ungen fyllt ett par år, och då kan man ha hunnit avla många ungar (och kanske ungar på dom ungarna) innan sjukdomen ens blommar upp) än att lägga ner all den tid på färg.
Selektiv avel är anledningen till att så många av våra katt, häst och hundraser är så sjuka som de är, och jag vill verkligen inte bidra med att samma sak sker med våra fåglar, vilket man redan börjar se med alla nya sjukdomar som dyker upp och allt mer sjuka individer med kortare livslängd och allt korsandes fram och tillbaks mellan olika arter (vet dock att även du är emot detta)
Så när det gäller färger får det bli som det blir, jag har ett par som fick en unge med ovanlig färgkombiantion, vilket självklart va väldigt roligt, men där tog det slut. Han såldes för samma pris som sina Pied Blue syskon.

Detta i sig betyder ju inte att det inte är intressant med färger, det finns såååååååå många olika färger och färgkombinationer och mutationer. Man kan bli snurrig för mindre än att försöka räkna ut vilka färger det kan komma att bli på en kull ungar. Men jag känner inte att jag blivit lurad eller förlorat något på att sälja en unge för samma pris som syskonet. Hur kan man förlora när det gäller ett liv? Så länge livet vinner så kan jag aldrig förlora på det.

usch nu vart det längre än menat ändå >.< *EDIT

Ja nä jag tycker du har jättebra åsikter Chilenita även om jag som sagt inte håller med i huvudfrågan om priset.
Men jag tycker vi måste jobba för att det inte sker mer inavel och korsningar av arter precis som du säger. Så viktigt att hålla koll på vilka som är släkt med vilka och vart fåglen är uppfödd för att undvika detta. Nu är ja gnog nöjd i denna sidkuton och tycker vi har diskuterat igenom det sedan har vi alla olika åsikter :-D

Ja man kan ju inte komma överens om allt
Och i slutändan är det viktigaste för båda, hoppas och antar jag, att gojjerna mår bra, frodas, är friska, glada och hamnar i bra och kärleksfulla hem, allt annat är egentligen inte viktigt

Jag kan inte annat än att instämma