Årets dummaste fråga.......

Hur intelligenta är Agapornisar?
Jag vet att de låter dumt men måste ändå ställa frågan.
Tror ni en Agapornis planerar inför morgondagen, funderar över livet eller har storslagna planer för framtiden?
Kan man jämföra en fågels inellekt med en människa i en viss ålder?
Haha ska bli spännande att läsa svaren!

Man brukar väl säga att en fågels intelligens är ungefär som en 5 årig människa. Dock vet jag inte om det är skillnad på fåglar och fåglar, en dvärgis har ganska liten hjärna om man jämför med en större papegoja.

Jag har för mig att det endast är gråjakos som är intelligenta som en 4-5 åring, men resten är nog inte så smarta.

Jag skulle väl kanske säga som en 1-2 åring. De klarar ju av att lära sig nya saker och förstår ett nej och så, de kan lösa enklare problem och är nyfikna.
Men de kan inte (så vitt jag vet) lära sig skillnad mellan tex färger, mönster, material. De kan inte förstå att något är roligt (mer än att det är skoj att leka) men de leker, som barn.
Hörde om en Jako som satt på en pinne bredvid en yngre jako, den yngre jakon hängde upp och ner och flaxade med vingaran. Den äldre jakon förstod att det var roligt, skrattade och ropade på sin ägare, så han skulle se det roliga.
Det är en mycket högre intelligens än dvärgisar. Det sagt så är inte dvärgisar dumma, som sagt, de förstår ju tex att ett ljud kan betyda något, en rörelse något annat, en färg eller form en speciell godis... men du kan inte säga tex: hämta den gula trä nyckeln, och fågeln förstår vilken det är bland andra mönster i olika färger i olika material.

Men nej, jag vet inte exakt vilken grad av intelligens dvärgisar har jämfört med människor. men som sagt, jag gissar som en 1-2 åring.

Jag satt och funderade häromdan på hur pass de känner igen varandra.
Som tex ett agapornispar som fått ungar, skulle dom känna igen sina barn om de fick träffa dom längre fram i livet?

Hmmm endast baserad på min erfarenhet så skulle de nog kunna göra, men det emotionella biten är ju borta. "Ungarna" blir oftast mycket lättare accepterad in i flocken och slipper den biten, men utöver det har jag inte märkt att de skulle bli hemskt glada att se ungarna igen, som de bir om man delat på ett par ett tag och sen åte introducerar dem till varann.
De känner igen varandras läten och skriker högt på varann, flyger runt och "jagas", står i en stor grupp och tokskriker.. men när det är över så blir ungarna vanliga medlemmar och behandlas som sådan.

Kanske någon annan har andra erfarenheter?